Gaan na inhoud

1983 Brasiliaanse Grand Prix

in Wikipedia, die vrye ensiklopedie
  1983 Brasiliaanse Grand Prix
Wedrengegewens
Wedren 1 van 15 in die 1983 Formule Een-seisoen
← [[{{{Previous_round}}}|Vorige wedren]]

Datum 13 Maart 1983
Amptelike naam XII Grande Prêmio do Brasil
Plek Autódromo Internacional Nelson Piquet, Rio de Janeiro, Brasilië
Baan Permanente renbaan
5.031 km (3.126 mi)
Afstand 63 rondtes, 316.953 km (196.945 mi)
WeerDroog
Voorste wegspringplek
Bestuurder Vlag van Finland Keke Rosberg Williams-Ford
Tyd 1:34.526
Vinnigste rondte
Bestuurder Vlag van Brasilië Nelson Piquet Brabham-BMW
Tyd 1:39.829 op rondte 4
Podiumplekke
Eerste Vlag van Brasilië Nelson Piquet Brabham-BMW
Tweede Vlag van ? Nie toegeken
Derde Vlag van Oostenryk Niki Lauda McLaren-Ford

Die 1983 Formule Een Brasiliaanse Grand Prix het op 13 Maart op die Autódromo Internacional Nelson Piquet in Rio de Janeiro, Brasilië plaasgevind. Dit was die eerste wedren van die kampioenskapseisoen gewees.

Die wedren oor 63 rondtes is deur Nelson Piquet in 'n Brabham-BMW gewen.

Wedren

[wysig | wysig bron]
Plek No Renjaer Vervaardiger Bande Rondtes Tyd/Uitval Rooster Punte
1 5 Vlag van Brasilië Nelson Piquet Brabham-BMW M 63 1:48:27.731 4 9
2 Nie toegeken
3 8 Vlag van Oostenryk Niki Lauda McLaren-Ford M 63 + 51.883 9 4
4 2 Vlag van Frankryk Jacques Laffite Williams-Ford G 63 + 1:13.951 18 3
5 27 Vlag van Frankryk Patrick Tambay Ferrari G 63 + 1:18.117 3 2
6 29 Vlag van Switserland Marc Surer Arrows-Ford G 63 + 1:18.207 20 1
7 15 Vlag van Frankryk Alain Prost Renault M 62 + 1 rondte 2  
8 35 Vlag van Verenigde Koninkryk Derek Warwick Toleman-Hart P 62 + 1 rondte 5  
9 30 Vlag van Brasilië Chico Serra Arrows-Ford G 62 + 1 rondte 23  
10 28 Vlag van Frankryk René Arnoux Ferrari G 62 + 1 rondte 6  
11 4 Vlag van Verenigde State van Amerika Danny Sullivan Tyrrell-Ford G 62 + 1 rondte 21  
12 12 Vlag van Verenigde Koninkryk Nigel Mansell Lotus-Ford P 61 + 2 rondtes 22  
13 34 Vlag van Venezuela Johnny Cecotto Theodore-Ford G 60 + 3 rondtes 19  
14 17 Vlag van Chili Eliseo Salazar RAM-Ford P 59 + 4 rondtes 26  
15 9 Vlag van Wes-Duitsland Manfred Winkelhock ATS-BMW G 59 + 4 rondtes 25  
DSQ 1 Vlag van Finland Keke Rosberg Williams-Ford G 63 Handgestoot in kuipe 1  
DSQ 11 Vlag van Italië Elio de Angelis Lotus-Ford[1] P 60 Onwettige motor verandering 13  
NC 33 Vlag van Colombia Roberto Guerrero Theodore-Ford G 53 + 10 rondtes 14  
Ret 16 Vlag van Verenigde State van Amerika Eddie Cheever Renault M 41 Remme 8  
Ret 7 Vlag van Verenigde Koninkryk John Watson McLaren-Ford M 34 Enjin 16  
Ret 26 Vlag van Brasilië Raul Boesel Ligier-Ford M 25 Enjin 17  
Ret 23 Vlag van Italië Mauro Baldi Alfa Romeo M 23 Botsing 10  
Ret 25 Vlag van Frankryk Jean-Pierre Jarier Ligier-Ford M 22 Vering 12  
Ret 6 Vlag van Italië Riccardo Patrese Brabham-BMW M 19 Uitlaatpyp 7  
Ret 31 Vlag van Italië Corrado Fabi Osella-Ford M 17 Enjin 24  
Ret 36 Vlag van Italië Bruno Giacomelli Toleman-Hart P 16 Tol 15  
Ret 3 Vlag van Italië Michele Alboreto Tyrrell-Ford G 7 Enjin 11  
DNQ 32 Vlag van Italië Piercarlo Ghinzani Osella-Ford M        
EX 22 Vlag van Italië Andrea de Cesaris Alfa Romeo M   Weegbrug gemis  
Bron: [2][3]

Verwysings

[wysig | wysig bron]
  1. Lang, Mike (1992). Grand Prix! Vol 4. Haynes Publishing Group. p. 157. ISBN 0-85429-733-2.
  2. "1983 Brazilian Grand Prix". formula1.com. Geargiveer vanaf die oorspronklike op 21 Oktober 2014. Besoek op 23 Desember 2015.
  3. "1983 Brazilian Grand Prix - Race Results & History - GP Archive". GPArchive.com. 13 Maart 1983. Besoek op 23 Oktober 2021.